Process för detaljplan

En ny detaljplan kan tas fram på flera olika sätt men standardförfarandet och det utökade förfarandet är de vanligaste sätten. Vilket sätt som väljs beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är. Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete får påbörjas eller inte. Detta brukar kallas kommunalt planmonopol

Här kan du läsa hur det går till när en detaljplan tas fram enligt standardförfarandet.

Ansökan om planbesked

Du som vill göra en detaljplan för ett visst område kan börja med att ansöka om ett planbesked. Du ska få planbeskedet senast fyra månader efter din ansökan. I beskedet meddelar kommunen om ett detaljplanearbete får påbörjas eller inte. Det beslutet går inte överklaga (Kommunala planmonopolet). Kommunen har rätt att ta ut en avgift för planbeskedet. 

Ett planförslag tas fram

Under arbetet med att ta fram en detaljplan ska det finnas en eller flera kartor över området samt en fastighetsförteckning. I fastighetsförteckningen ska det bland annat finnas information om vilka fastigheter som berörs av planen. Om det behövs för att underlätta planarbetet kan planarbetet börja med ett så kallat program. I programmet sätts det upp utgångspunkter och mål för detaljplanen. I ett program får allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i ett programsamråd. I detaljplanen utreds frågor om till exempel vägar, vatten och avlopp samt hur området bör användas.

1. Samråd

När ett planförslag har tagits fram får fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Detta kallas samråd. Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Det är därför också vanligt att man ordnar ett samrådsmöte för att berätta om förslaget. Om du har synpunkter på förslaget till en detaljplan ska du lämna dem i skriftlig form. Man kan sedan om det finns skäl ändra planförslaget med hänsyn till synpunkterna eller förklara varför synpunkterna inte beaktas i en samrådsredogörelse.

2. Underrättelse

Innan förslaget ställs ut för granskning så skall det underrättas om förslaget i olika media som tidningar och på webb. Där ska följande framgå. 

  • vilket område detaljplanen avser,
  • om förslaget avviker från översiktsplanen,
  • var förslaget finns tillgängligt för granskning och hur lång granskningstiden är,
  • att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under granskningstiden,
  • till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
  • att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.

3. Granskning

Efter eventuella ändringar i samrådet ställs planförslaget ut för granskning. Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna dina synpunkter. De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda, ska få ett meddelande om att planförslaget ska granskas. Planförslaget ska finnas tillgängligt  för granskning i minst två veckor, tiden får dock förkortas om alla är överens om det. 

4. Granskningsutlåtande

Synpunkter måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut. De skriftliga synpunkterna från granskningen sammanställs sedan i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. När granskningsutlåtandet är färdigt ska det skickas eller informeras om var det finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

5. Antagande

När granskningstiden har gått ut antar kommunfullmäktige detaljplanen. I enklare fall kan kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden anta en detaljplan. När detaljplanen är antagen ska kommunen meddela berörda och anslå beslutet på sin anslagstavla.

6. Laga kraft

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. 

Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte vinner laga kraft.                                                       
Detaljplanen kan överklagas

Om någon är missnöjd med detaljplanen kan den överklaga beslutet till mark- och miljödomstolen. Man kan bara överklaga planen om man är berörd och om man har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Om man till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om man är granne till området kan man vara berörd. Man kan också överklaga planen om man anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel. 

Beslutet kan överklagas under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen.