HJÄLP MED ANSÖKAN OM VATTENVERKSAMHET

Att uppföra anläggningar i ett vattenområde kräver tillstånd. Exempel på sådana anläggningar är – förutom dammar – vägbankar, broar/ bropelare, bryggor och pirar. Kabeldragning och anläggning av flytbryggor anses också ingå. Lagen som styr detta omfattar också ändring, lagning och utrivning av vattenanläggningar. Att lägga ner rörledningar i ett vattenområde betraktas också som vattenverksamhet. Åtgärderna behöver inte medföra ändring av vattnets djup eller läge för att de ska utgöra vattenverksamhet, men de kan göra det. Åtgärder som vidtas över ett vattenområde är inte vattenverksamhet (t.ex. en bro som begränsar den segelfria höjden) så länge inga åtgärder i vattenområdet behöver vidtas.

Låter det här krångligt?

Vi på GRATO Arkitekter har erfarenheten att hjälpa er förbi de hinder som finns och kan förklara hur processen skulle se ut i just ditt ärende.

Exempel på vad som kan anses vara vattenverksamhet.

Här är en lista på vad som är vattenverksamhet enligt 11 kap. 3 § miljöbalken, samt exempel på sådana vattenverksamheter. Du hittar den fullständiga definitionen av vattenverksamhet i miljöbalken.

Miljöbalken på Riksdagens webbplatslnk till annan webbplats

Vi kan hjälpa till med ansökan och överklagande av vattenverksamhet.
Så här ser processen för ansökan om vattenverksamhet ut.

Tillståndsprocessen för vattenverksamhet omfattar flera olika steg.

1.     Undersökningssamråd: Du ska genomföra ett undersökningssamråd för att bedöma om verksamheten kan innebära betydande miljöpåverkan. Vid samrådet ska du ta fram ett samrådsunderlag och samråda med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Observera att om verksamheten per automatik innebär betydande miljöpåverkan, eller om du som verksamhetsutövare bedömt att den gör det, behövs inget undersökningssamråd.

2.     Samrådsredogörelse: Du ska sammanställa inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse, och därefter beslutar Länsstyrelsen om det är betydande miljöpåverkan eller inte.

3.     Liten miljökonsekvensbeskrivning: Om vi bedömer att verksamheten inte innebär betydande miljöpåverkan ska du ta fram en liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan, samrådsredogörelse och MKB lämnas till mark- och miljödomstolen.

4.     Avgränsningssamråd: Om vi bedömer att verksamheten innebär betydande miljöpåverkan ska du genomföra ett avgränsningssamråd, för att bestämma miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och omfattning. Kraven på underlaget är då högre. Du ska ta fram ett samrådsunderlag och samråda med: Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt de övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörd.

5.     Miljökonsekvensbeskrivning: Du ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning, som skickas till mark- och miljödomstolen tillsammans med ansökan och samrådsredogörelsen.

6.     Tillståndsprövning: Mark- och miljödomstolen kan fråga efter kompletteringar. Därefter kungörs ansökan, och Länsstyrelsen, sakägare samt andra berörda får yttra sig. Du kommer att få bemöta detta.

7.     Huvudförhandling och syn: Domstolen ordnar en huvudförhandling och vid behov genomförs platsbesök. I vissa fall avgör domstolen ärendet på handlingarna.

8.     Dom och beslut: Ansökan om tillstånd resulterar i en dom där det framgår om vattenverksamheten får bedrivas eller inte, samt vilka villkor som gäller för tillståndet.

9.     Eventuell överklagan: Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av dig eller andra som är berörda. Sista datum för överklagan framgår av domen. Om den som överklagar får prövningstillstånd kommer Mark- och miljööverdomstolen att gå igenom alla handlingar, och eventuellt kalla till huvudförhandling innan de tar beslut.